Man minns..

Det gör ont, riktigt ont i mig. Hade jag bara fått 1 min till med min son så skulle jag gett han allt. ALLT!!
Vad lång han ser ut att vara =)
Minnena kan man leva på länge. Färger bleknar men inte minnena.. ingen kan heller ta dom ifrån dig dom är dina för alltid!
Kramar!
Vad fin han är gumman.. Önskar att jag med hade hunnit träffa honom! =/
såå sööt han är.. tänker på er.
du hann ge han av all den fantastiska kärlek du bär på! det är ingen tröst ja vet men han fick uppleva 2 av världens bästa föräldrar!
du är en fantastisk mor :) jag ägnar er många tankar.
du är en fantastisk mor :) jag ägnar er många tankar.
Tänker ofta på er // Kram Christina
vad fin han var gumman, det måste göra så fuktansvärt ont att bara kunna se honom på kort. Men jag vet att han han uppleva alla den kärlek ni har för honnom, de har de båda kunnat känna redan i magen. tvivla aldrig på det. Amanda är beviset på vilka fina föräldrar ni är
kram
Jag får tårar i ögonen när jag läser din blogg. Kram.