!!!!! Mitt i natten svammel !!!!!

Robin..
Du fanns en stund hos mig.
Du var perfekt, tio små fingrar,
tio små tår, och otroligt söt.

Den lilla stunden du fanns, var du där, men ändå inte. Men jag höll dig, pussade dig. Och jag älskade dej!

Kevin..
Du fanns hos mig en längre stund.
Du var perfekt, tio små fingrar,
tio små tår, och otroligt söt.

Den längre stunden du fanns förgyllde du mitt liv, du fick mig att orka o kämpa. Jag trodde inte du skulle försvinna. Det fanns inte ens i mina tankar. Men så blev det.

Idag är jag väldigt ledsen för att ni båda försvann. Det gör ont, riktigt ont. Och ju mer dagar som går ju mer växer saknaden. För man inser mer och mer för varje dag att de inte är en dröm, det är verklighet.

Men jag är samtidigt glad, även om de bara är lite glädje jag just nu känner, men glädjen kommer nog bli mer.

Jag är glad för den fina tiden jag fick med Kevin, att jag fick pussa o krama en av er en liten längre tid. Även om jag velat att den tiden skulle vara för evigt så är jag ändå tacksam för den korta tiden vi fick.

Det jag är mest tacksam för är att jag har fått 3 helt perfekta fina barn! Även om 1 bara finns här hos mig så har jag ändå 3 barn.

När jag sitter o kollar på kort på Kevin så tänker jag mkt på Robin, han skulle sett ut precis som Kevin. Dom skulle varit identiska! Fast Robin skulle varit lite mindre. Jag är glad att jag tog överdrivet mkt kort på Kevin(även om det nu i efterhand känns som väldigt lite kort). Jag har t.o.m sparat kort som är jätte suddiga, jag vill inte slänga. varenda liten papperslapp,journal anteckning,eller nåt som påminner om er har jag sparat. Pyjamasen Kevin hade på sig då han somnade in har jag sparat, den är nerspydd o smutsig men den tvättas inte. Den ska vara som den är, iaf tills jag är redo.

Redo att gå vidare...

Blir man någon gång redo? Jag och Jenny brukar diskutera och prata om man någonsin kommer vara så glad som Jutta är. Jutta säger att man blir det, men det tar sin tid. Och det ska man nog låta det göra.

Jag ska t.ex inte skaffa syskon med förens jag känner att jag verkligen vill (inte för jag skulle ta bort något om det skulle råka bli). Om jag kommer in på skolan så ska jag göra klart den och sen kanske vi kan börja fundera. Men inte nu, jag får panik av bara tanken. Inte bara panik, jag känner ångest inför att tänka på o vara gravid igen. Jag skulle inte klara det!

Nej klockan är snart 2. Jag kan sitta o skriva hela natten tror jag, men ska som sagt inte tråka ut er med mitt tänkande.

Nej sängen!


ps. De blev ingen säng innan utan fastna vid tv o nu här..  MEN MÅSTE SOVA NU!!!

Kommentarer
Postat av: Ann-Christine

Du måste ju skriva av dig och här är ett bra sätt att göra det på :)

KRam på dig.

2009-04-26 @ 09:07:33
URL: http://frogspace.blogg.se/
Postat av: hanna

du tråkar inte ut någon med ditt skrivande tycker det är bra att du skriver vad du känner.

2009-04-26 @ 09:42:16
URL: http://ekegrenhanna.blogg.se/
Postat av: Maria

det är bra att du skriver vad du känner, och din blogg är precis det stället du ska skriva det på för den är din och där måste man få skriva precis va man känner och hur man mår!



Tack ännu en gång för den fina presenten!

2009-04-26 @ 11:26:34
URL: http://byggmaria.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0