Jag vet..
Vad jag ska göra när Amanda är inskolad på dagis o går själv dom timmarna hon får.
Då ska jag åka till graven, och jag ska sitta där tills hon ska hämtas. Helt själv, o pyssla tänka o gråta.
Jag gjorde så för ett tag sen. Det kändes lättare några veckor efter det tills nästa djupa grop i sorgens väg kom som jag trillade ner i..
Ja sorgens väg är gropig. Det finns fullt med hålor. Stora, små, djupa, o alla dess möjliga former. O rätt som det är missar man vägkanten o trillar ner i ett av hålen för att sedan försöka ta sig upp o fortsätta på vägen för att slutligen nå den stora vägen.
Den stora vägen skrämmer mig, det är den vägen man vandrar när man ska lära sig leva med sorgen. Jag är inte redo än, jag sörjer fortfarande. Iböand mindre, och ibland mer.
Folk i min omgivning pratar inte lika mycket om killarna längre. Eftersom det gått 5 månader och 8 dagar sen Kevin dog och 6 månader och 9 dagar sen Robin dog så tror folk att man kommit över det.
Men de har jag inte, inte på långa vägar.
Men jag är på väg o ta mig bort från den värsta vägen för att ge mig ut på den stora, men jag har fortfarande en bit kvar, o jag går sakta för jag är rädd för den stora vägen.
Då ska jag åka till graven, och jag ska sitta där tills hon ska hämtas. Helt själv, o pyssla tänka o gråta.
Jag gjorde så för ett tag sen. Det kändes lättare några veckor efter det tills nästa djupa grop i sorgens väg kom som jag trillade ner i..
Ja sorgens väg är gropig. Det finns fullt med hålor. Stora, små, djupa, o alla dess möjliga former. O rätt som det är missar man vägkanten o trillar ner i ett av hålen för att sedan försöka ta sig upp o fortsätta på vägen för att slutligen nå den stora vägen.
Den stora vägen skrämmer mig, det är den vägen man vandrar när man ska lära sig leva med sorgen. Jag är inte redo än, jag sörjer fortfarande. Iböand mindre, och ibland mer.
Folk i min omgivning pratar inte lika mycket om killarna längre. Eftersom det gått 5 månader och 8 dagar sen Kevin dog och 6 månader och 9 dagar sen Robin dog så tror folk att man kommit över det.
Men de har jag inte, inte på långa vägar.
Men jag är på väg o ta mig bort från den värsta vägen för att ge mig ut på den stora, men jag har fortfarande en bit kvar, o jag går sakta för jag är rädd för den stora vägen.
dåligt samvete...
Jag fick dåligt samvete när jag var ute med en vän o hennes bekanta i fredags.
Det var folk jag inte känner där o dom frågade mig hur många barn jag har.
För att undvika o förstöra stämmningen o inte börja böla så sa jag att jag har en dotter som heter Amanda som är 2 år.
Jag nämnde aldrig Kevin och Robin.
Efter ett tag kom samvetet fram, jag fick skuldkänslor för jag inte sagt att jag har 3 barn. Även om min vän och min brors tjej var med o visste om detta så fick jag ändå dåligt samvete eftersom jag inte berättat.
Men när jag väl fick dåligt samvete var barnpratet redan slut. Men efter det fanns dom i mina tankar hela kvällen.
Jag skickade t.o.m sms till Michael om mitt dåliga samvete men fick till svars att dom vet att jag älskar dom och att dom inte vill att jag ska vara ledsen så det gör inget att jag inte nämnde dom. Men ändå. Varför är man så feg? Man behöver prata om det. Någon gång ska jag berätta för någon jag inte känner. Jag ska inte glömma/dölja bort dom. Dom är mina barn lika mycket som Amanda.
Jag har gästbloggat hos:
Klicka på länken för o komma till inlägget
http://mammamelissa.blogg.se/2009/july/gastblogg-desidera-och-hennes-forlossningsbe.html
Det var folk jag inte känner där o dom frågade mig hur många barn jag har.
För att undvika o förstöra stämmningen o inte börja böla så sa jag att jag har en dotter som heter Amanda som är 2 år.
Jag nämnde aldrig Kevin och Robin.
Efter ett tag kom samvetet fram, jag fick skuldkänslor för jag inte sagt att jag har 3 barn. Även om min vän och min brors tjej var med o visste om detta så fick jag ändå dåligt samvete eftersom jag inte berättat.
Men när jag väl fick dåligt samvete var barnpratet redan slut. Men efter det fanns dom i mina tankar hela kvällen.
Jag skickade t.o.m sms till Michael om mitt dåliga samvete men fick till svars att dom vet att jag älskar dom och att dom inte vill att jag ska vara ledsen så det gör inget att jag inte nämnde dom. Men ändå. Varför är man så feg? Man behöver prata om det. Någon gång ska jag berätta för någon jag inte känner. Jag ska inte glömma/dölja bort dom. Dom är mina barn lika mycket som Amanda.
Jag har gästbloggat hos:
Klicka på länken för o komma till inlägget
http://mammamelissa.blogg.se/2009/july/gastblogg-desidera-och-hennes-forlossningsbe.html
Eftersom..
Det blir många nya besök i min blogg idag så lägger jag in lite bilder som visats innan...
Några bilder på Kevins tid på neonatal, med alla slangar o allt han hade när han fick blödningen i mag o tarmkanalen
Här är några på Kevin och hans stolta storasyter när han fått komma hem.
En bild på Robin, deras lillebror som dog i magen...
Robins begravning 3/2-2009
Kevins begravning den 26/2-2009
Urn-nersättningen den 24/4-2009
Några bilder på Kevins tid på neonatal, med alla slangar o allt han hade när han fick blödningen i mag o tarmkanalen
Här är några på Kevin och hans stolta storasyter när han fått komma hem.
En bild på Robin, deras lillebror som dog i magen...
Robins begravning 3/2-2009
Kevins begravning den 26/2-2009
Urn-nersättningen den 24/4-2009
Jag känner mig som..
En stor bomb.
En bomb som när som helst kan explodera, men ingen vet när, inte hur, eller om den ens kommer det.
Inte ens jag själv.
Man blir rädd för sina tankar man har i sorgen, iaf jag. Som Michael frågade mig igår bara rakt upp o ner:
Om man knyter ett tjockt rep runt halsen o hoppar från någon bro som var jätte hög (kommer inte ihåg namnet) när repet tar slut tror du huvudet slits loss då?
Ja ni ser ju hur sjuka tankar man har, man kan låta självmordbenägen om fel folk får för sig o inte lyssna på det man menar.
Men man tänker mycket på döden, i alla dess former. Hur många barn som dör varje år pga cancer, föds för tidigit, plötsligspädbarnsdöd, det som drabbade Kevin o hur mycket till som helst.
Det tar aldrig slut.
Förr läste jag nästan aldrig om barn som dog, men nu ser jag artiklarna överallt. Nästan varje dag hittar man en ny artikel. Och varje gång jag läser om det så känner jag en ond tryckande känsla i bröstet, besvikelse, gråt, nedstämdhet. Jag känner verkligen med dessa föräldrar som får utstå något sånt.
Den värsta känslan jag fått utstå är känslan av att veta att jag aldrig mer kommer få se/hålla/krama/pussa mina små pojkar. Jga vill inte tänka, känna på den känslan/tanken.
Jag är inte redo, inte nu, inte sen, men kanske någon dag att jag vågar ta steget o lära mig leva med denna hemska Känsla/Tanke.
Jag har gästbloggat hos:
Klicka på länken för o komma till inlägget
http://mammamelissa.blogg.se/2009/july/gastblogg-desidera-och-hennes-forlossningsbe.html
En bomb som när som helst kan explodera, men ingen vet när, inte hur, eller om den ens kommer det.
Inte ens jag själv.
Man blir rädd för sina tankar man har i sorgen, iaf jag. Som Michael frågade mig igår bara rakt upp o ner:
Om man knyter ett tjockt rep runt halsen o hoppar från någon bro som var jätte hög (kommer inte ihåg namnet) när repet tar slut tror du huvudet slits loss då?
Ja ni ser ju hur sjuka tankar man har, man kan låta självmordbenägen om fel folk får för sig o inte lyssna på det man menar.
Men man tänker mycket på döden, i alla dess former. Hur många barn som dör varje år pga cancer, föds för tidigit, plötsligspädbarnsdöd, det som drabbade Kevin o hur mycket till som helst.
Det tar aldrig slut.
Förr läste jag nästan aldrig om barn som dog, men nu ser jag artiklarna överallt. Nästan varje dag hittar man en ny artikel. Och varje gång jag läser om det så känner jag en ond tryckande känsla i bröstet, besvikelse, gråt, nedstämdhet. Jag känner verkligen med dessa föräldrar som får utstå något sånt.
Den värsta känslan jag fått utstå är känslan av att veta att jag aldrig mer kommer få se/hålla/krama/pussa mina små pojkar. Jga vill inte tänka, känna på den känslan/tanken.
Jag är inte redo, inte nu, inte sen, men kanske någon dag att jag vågar ta steget o lära mig leva med denna hemska Känsla/Tanke.
Jag har gästbloggat hos:
Klicka på länken för o komma till inlägget
http://mammamelissa.blogg.se/2009/july/gastblogg-desidera-och-hennes-forlossningsbe.html
Gästbloggat!
Jag har gästbloggat hos MammaMelissa..
http://mammamelissa.blogg.se/2009/july/gastblogg-desidera-och-hennes-forlossningsbe.html
Inlägget finner du på länken..
http://mammamelissa.blogg.se/2009/july/gastblogg-desidera-och-hennes-forlossningsbe.html
Inlägget finner du på länken..
Ambulansen..
Ja idag ska vi få träffa Ambulanspersonalen som kom o körde in Kevin till barnsjukhuset.
Jutta och Philip är oxå med där. Kanske att Philip har lyckats få tag i Dagmar "läkaren jag hade under graviditeten" för o få Robins obduktionsrapport o gå igenom den en gång till med mig. Dagmar ringde upp o drog de snabbt på telefon men jag vill ha en mer grundlig o fråga de jag vill o ja..
Jag har verkligen inte någon lust o blogga. Jag funderar på o lägga ner. Men inte bestämt mig än. Jag skriver inget vettigt ändå längre. jaja får se hur de blir.
Har iaf suttit o garvat som en idiot nu =) Tessan hitta ditten, datten o dojj-dojj.
Ni bara måste in o lyssna. De var vår hobby förr, upp tidigt för o lyssna på radion på morgonen.
http://www.sr.se/barn/dojdoj/dojdoj_ditten_datten.stm
In o lyssna, dom är skit roliga. Iaf om man har sjuk humor som jag =) Tessan har iaf =)
Hej hej
Jutta och Philip är oxå med där. Kanske att Philip har lyckats få tag i Dagmar "läkaren jag hade under graviditeten" för o få Robins obduktionsrapport o gå igenom den en gång till med mig. Dagmar ringde upp o drog de snabbt på telefon men jag vill ha en mer grundlig o fråga de jag vill o ja..
Jag har verkligen inte någon lust o blogga. Jag funderar på o lägga ner. Men inte bestämt mig än. Jag skriver inget vettigt ändå längre. jaja får se hur de blir.
Har iaf suttit o garvat som en idiot nu =) Tessan hitta ditten, datten o dojj-dojj.
Ni bara måste in o lyssna. De var vår hobby förr, upp tidigt för o lyssna på radion på morgonen.
http://www.sr.se/barn/dojdoj/dojdoj_ditten_datten.stm
In o lyssna, dom är skit roliga. Iaf om man har sjuk humor som jag =) Tessan har iaf =)
Hej hej
Ni kan aldrig försvinna.
Ni finns i mig
Era dofter
Er värme
Har smugit sig in under min hud, slingrat sig genom
min kropp och funnit sin plats i mitt hjärta
Era dofter
Er värme
Har smugit sig in under min hud, slingrat sig genom
min kropp och funnit sin plats i mitt hjärta
Vad jag fått..
Mina söner fick inte stanna kvar, men dom gav mig 3 underbara människor.
Daniel och Jenny, dom fick vi lära känna och det är tack vare Kevin. Det är få människor som verkligen förstår men dom gör det, till o med mer än man tror. Helt underbara!
Vanessa. Hade jag inte varit gravid med tvillingar hade jag aldrig träffat henne. Helt underbar hon med.
Jag måste skriva kommentaren hon skrev på föregående inlägg för de va så fint.
Daniel och Jenny, dom fick vi lära känna och det är tack vare Kevin. Det är få människor som verkligen förstår men dom gör det, till o med mer än man tror. Helt underbara!
Vanessa. Hade jag inte varit gravid med tvillingar hade jag aldrig träffat henne. Helt underbar hon med.
Jag måste skriva kommentaren hon skrev på föregående inlägg för de va så fint.
Men älskade du!
Kevin vet att han var älskad. Han vet och kännde att du älskade honnom. Att du ALLTID fanns där för honnom även när han hade det tufft i början.
Tvivla aldrig på att att dina barn känner sig älskade av dig! Men jag förstår hur du tänker jag hadde tänkt lika dant. Men man brukar SOVA på natten!
Du kunnde alldrig ha anat vad som skulle ske.Han verkade ju frisk. Vad skulle du kunnat göra annorlunda? Jag vet att du hadde offrat dig själv om det hade hjälpt, men det gör det inte. Det får dom inte mer tillbaka heller. Det är inte mindre orättvist eller mindre fruktansvärt. Men Nu fick du svar på att DU INTE hadde kunnat gort något annorlunda. Du hadde inte kunnat ändra någonting.
Jag hadde önskat att alla kunnat ändra på nått och fått det ogjort .. men som du sa BVC såg inte heller nått.. dom har ju sett en del barn...
Tänker på dig........ och önskar dig styrkan att även ta dig igenom detta ännu en gång. Med alla plågsamma minnen.
Men du är unik och fantastisk och jag hoppar ner i groppen med dig.. och hämtar upp dig om du stannar för länge tvivla alldrig på det. Och det är ett löfte
kram
Tack för ni finns!!!!
Kevins obduktionssvar.
Idag fick vi beskedet. Han dog inte av plötslig spädbarnsdöd.
Han dog av en virusinfektion som bröt ut på någon timme som hans immunförsvar inte kunde stå i mot. Utan att visa symtom på att må dåligt. Vilket är ytterst ovanligt, de tyder på att det gick snabbt. Han lungor, hals, lever tarmar allt var smittat med viruset. Vilken virus sort det var vet dom inte. Okänt.
Nu känns de helt sjukt, jag har ett svar. Jag har en anledning till varför? men varför just vi? varför drabbas vi av massa konstiga saker, ovanliga saker. Tvillingtransfusion, o nu okänt virus.
Jag frågade om vi kunnat göra någon skillnad, men de kunde vi inte. Eftersom de angrep han bara pang på så hade vi inte kunnat göra något.
När vi åkt därifrån dök en tanke upp i mitt huvud som fortfarande cirkulerar runt. Tänk om han dog en plågsam död?
Ska försöka ringa läkaren o fråga detta.
Han dog av en virusinfektion som bröt ut på någon timme som hans immunförsvar inte kunde stå i mot. Utan att visa symtom på att må dåligt. Vilket är ytterst ovanligt, de tyder på att det gick snabbt. Han lungor, hals, lever tarmar allt var smittat med viruset. Vilken virus sort det var vet dom inte. Okänt.
Nu känns de helt sjukt, jag har ett svar. Jag har en anledning till varför? men varför just vi? varför drabbas vi av massa konstiga saker, ovanliga saker. Tvillingtransfusion, o nu okänt virus.
Jag frågade om vi kunnat göra någon skillnad, men de kunde vi inte. Eftersom de angrep han bara pang på så hade vi inte kunnat göra något.
När vi åkt därifrån dök en tanke upp i mitt huvud som fortfarande cirkulerar runt. Tänk om han dog en plågsam död?
Ska försöka ringa läkaren o fråga detta.
Mina söners minnessidor.
http://www.evigaminnen.se/minnessida/robin-bengtsson
http://www.evigaminnen.se/minnessida/kevin-bengtsson
Dom är inte klara på långa vägar, men jag har iaf påbörjat dom..
http://www.evigaminnen.se/minnessida/kevin-bengtsson
Dom är inte klara på långa vägar, men jag har iaf påbörjat dom..
ingen rubrik
Jag blir helt galen på alla som säger: Du är så stark!
- Jag är inte stark. Jag är väldigt svag och skör. Det som har hänt mig har dragit undan marken under mina fötter och har försvagat mig massor. Jag står upp och lever vidare är för att jag måste, inte för att jag är stark!
Ville bara ha de sagt..
Nu är de snart sängen som gäller.
Kvällen har vart mysig. Maria har varit här o spelat monopol, Michael förlorade ganska snabbt. Maria kom 2.a. O ja jag vann..
*gäsp*
nej sängen.... Hej hej
- Jag är inte stark. Jag är väldigt svag och skör. Det som har hänt mig har dragit undan marken under mina fötter och har försvagat mig massor. Jag står upp och lever vidare är för att jag måste, inte för att jag är stark!
Ville bara ha de sagt..
Nu är de snart sängen som gäller.
Kvällen har vart mysig. Maria har varit här o spelat monopol, Michael förlorade ganska snabbt. Maria kom 2.a. O ja jag vann..
*gäsp*
nej sängen.... Hej hej
gråt..
Jag öppnade något jag inte öppnat på månader nyss. Kevins byrå.
Hans små kläder, han filt, allt låg där.
Sitter här o lipar som en idiot med hans filt i min famn. Jag kramar den hårt. Jag önskar det var Kevin jag fick hålla i, men de kommer aldrig mer o ske.
VARFÖR??? VARFÖR 2 ggr???????
Nej klarar inte sitta här mer!!!!
