Fan...
Tårarna bara strömmar ner för mina kinder, jag vet allvarligt talat inte hur jag orkar. I natt fick Amanda kräksjukan o har vart vaken i princip hela natten o kräks fortfarande. Så cola light o sockerblandningen jutta sa vi skulle ge henne ges nu men de kommer upp lika fort ändå. Nu ligger Michael o hon o sover.
I morgon ska vi till begavningsbyrån o planera allt. O även åka till sjukhuset någon dag i veckan o träffa Kevin en sista gång innan obduktionen görs. Alla s'ger att man så småningom ska försöka hitta en mening till det som hänt. Men vad finns de för mening med det här?
Jag har gjort i princip allt för att mina 2 pojkar ska få överleva. Jag valde att göra laseroperationen uppe i huddinge. Utan den skulle de bli en medicinsk abort eller så skulle överlevnaden för dom båda vara ca 20%. Jag gjorde operationen o fick oddsen lite mer än 50% överlever båda och ca 80% överlever en. En överlevde efter ha kämpat o visat sig stark genom o återhämta sig fort efter sin stora blödning. Han växte bra o va senast på bvc i fredags där allt var hur bra som helst. O i lördags dör han. VARFÖR? finns det någon mening med de? O 4 dagar innan begravde jag hans bror. Jag trodde inte jag skulle få lida ännu mer o tätt därefter begrava yttligare ett barn.
Ibland går tankarna dit dom inte får. Man undrar ju va nästa grej är som ska hända? Är Amanda nästa? *suck*
Jag skriver det jag tänker, och jag tänker de jag inte får...
Någon gång hoppas jag att jag får träffa mina söner, o bara vara med dom. Men nu måste jag stanna här o vara med min dotter. Tack o lov för hon finns kvar, utan henne skulle jag inte orka de här...
Mening med detta kommer ni aldrig hitta för finns ingen när två så fina pojkar tas ifrån er.
Jag Har känt dig så länge och jag vet att du är stark. kram svägerska
det finns ingen mening! kan inte finnas nån mening med att förlora sina älskade barn!! stackars amanda hoppas hon blir bättre snart!
kramar från hennes favorit
Vet inte vad jag ska säga , finns inget att säga mer än att det är en orättvis värld vi lever i . Tänker på er !
Jag kan inte heller se någon mening i att detta ska hända er! Det är fruktansvärt. Så orättvist... Sickar en massa styrkekramar...
Jag känner inte dig, men jag har hört en massa underbara saker om dig från mina vänner. Jag hoppas och tror att du finner den styrka som orkar ta dig igenom detta, det är inte lätt, jag har själv varit med om liknande, dock inga barn men jag vet hur det känns att förlora någon så pass nära.
Tänker på er
Många kramar / Martina
Gumman, jag vet inte vad jag ska säga. Skrev till dig just på msn o din sambo länkade mig vidare hit. Jag beklagar sååå för allt som hänt. Nu trodde jag att du satt o mös me pojkarna. Världen e så orättvis. Om det finns nått jag kan göra, tveka inte att höra av dig!
Stora kramar till hela familjen!
Så jobbigt för er redan, å spysjukan på det, jag lider verkligen med er, hoppas hon blir frisk snart! Det är tur att hon finns! Hoppas ni får sova inatt nu...kram på er...
Hej kära du. Hoppas att allt börjar rätta till sig snart för er och att Amanda mår bättre. Jag lider verkligen med dig varje dag och förstår dina tankar mer än väl, men innerst inne finns en styrka att orka med allt elände. Många kramar Christina
En tanke som har tröstat mig är att de har varandra i Himlen. Min Antonia och min Gabrielle, de är inte ensamma. De har varandra och här på jorden så har jag och deras pappa varandra.
Jag tycker att du skall kontakta Jesper Sjölander (finns länk inne hos mig) som skrev om sin sons dopsång till oss och be honom göra en särskild sång till er, som han gjorde till oss.
Eller om du har någon annan favortsång som du skulle vilja ha mer personlig. Tror att de flesta (mot en liten slant) kan tänka sig att göra låtarna lite personligare för att passa änglabarnens dag.
Om du inte redan har hittat dit så besök gärna dopguiden.se, det var där jag hittade nästan all vår musik till flickornas dag.
Du kan även kika in i kategorierna Flickornas dag eller Förberedelser och praktika, ligger en del "bra att ha" där.
Tänker på dig och er så oerhört mycket! Men du skall se att flickorna busar helt tokigt med sina nya änglakompisar nu och visar dem alla de bästa klätterställena, bärställena och de studsigaste molnen!:.)
Finns på mailen om du vill...
kan inte ens föreställa mig hur ni måste ha det.. det närmar sig för oss nu och oron bara växer. men jag kan förstå att du inte kan se en mening med det som hänt er .. Vem kan göra det? turen är ändå att ni har Amanda så ni blir tvingade till att få er vardag att fungera för hennes skull.. det är lätt för mig att säga att ni måste kämpa vidare.. och vara starka..
Men faktum är att finns det någon som jag tror klarar av det så är det ni!
vi har alldrig träffats bara tjatat på FL men en sak vet jag med säkerhet du e en tuff tjej. och jag vet att ni hittar ett sätt att ta er igenom detta på bästa möjliga vis.
Jag önskar jag kunde göra nått för att lindra eran smärta..
men det ända jag kan skriva är att jag som alla andra finns här om ni behöver oss
kram tjorven80
